the logic of dreams

jag kan inte beskriva paniken som växer inom mig ibland, det känns som om jag ska gå sönder, som att hjärtat ska explodera, som att någon sparkar mig i magen. bara för en sekund sen är det borta, det är min kropp som försvarar mig från att känna. att känna och förstå att du är borta. vi kommer aldrig mer ses, inte här på jorden.

du var en vän som jag visste att jag skulle ha kvar hela livet, en vän jag kunde prata med allt om, en vän jag kunde lita på, en vän som tyckte om mig för den jag är. jag har fortfarande kvar dig, du har alltid en plats i mitt hjärta. det känns bara så konstigt att inte få krama om dig snart, att inte kunna berätta saker som hänt, att inte få höra dig berätta om din fantastiska resa till thailand.

det går inte en minut utan att jag tänker på dig, jag ser en bild av dig innuti mitt huvud hela tiden och önskar att du någongång bara står där, bredvid mig, så att jag bara kan ta farväl. en sista kram.

jag hade gjort vad som helst för en sista kram.

igår köpte jag ett vykort som jag ska skicka till din familj. det finns egentligen inga ord men jag vill bara visa att jag tänker på dom och att jag delar deras sorg. jag skrev att du alltid var så snäll och glad och att jag kommer saknar dig oändligt mycket. du lämnade ett stort tomrum efter dig men kommer som sagt alltid ha en plats i mitt hjärta.

vila i frid frida <3

/E